Britas lilla gröna

Jag vet inte exakt när det hände men det blev svårare och svårare att lämna torpet för att åka hem.

När jag var färdig för dagen med rivningsarbetet blev jag ofta sittandes på stentrappen för att titta på fjärilar, eller så gick jag en runda i skogen och kollade på vilka växter som fanns eller smidde planer för framtiden.

Var passar det bäst med ett potatisland?

Var kan jag planetera ett äppelträd?

Går det att göra ett växthus av ladugårdsutbyggnaden?

Måste jag åka hem?

 

Jag vet inte när det hände, men någon gång där i somras bestämde jag mig för att här vill jag bo.

 

Man skulle kunna tycka att avsaknaden av vatten, avlopp och..ja skicket på huset skulle vara det jag såg som ett hinder, men nej då. Problemet som jag såg det var hur faan jag skulle lyckas lura med mig maken.

 

Jag vet inte när det hände men inte långt efter att jag kom hem och berättade om mina nya planer för oss båda så gick han med på att flytta dit så småningom.

Kravet han hade var att vi skulle ha ett riktigt avlopp och ett riktigt kök.

Okey.

Tanken med torpet när jag tog över var att jag skulle fixa det mesta själv.

Spika upp panel i alla rum och måla. I köket skulle det in en fungerande vedspis och som inredning tänkte jag antingen platsbygga skåp med gamla fönster som luckor eller så skippa köksskåpen helt och bara använda mig av äldre möbler. Såpaskurade golv, kaminer som uppvärmning och på sin höjd indraget sommarvatten.

Nu fick vi plötsligt tänka om.

Golvvärme, spis, avlopp...och vaaar ska vi få plats med dusch och tvättmaskin.

Toalett?

Vi måste nog bygga ut torpet.

 

Jag köpte nya begagnade fönster till dels ena köksväggen och även till vardagsrummet och ytteligare en ny begagnad dörr som var bättre isolerad.

Och vi förstod att jag inte längre kommer kunna fixa till torpet själv.

 

Jag vet inte när det hände men någon gång i höstas började maken tveka över om han alls ville bo där.

Gamla torp är inte riktigt hans grej.

Jag kom på den fantastiska idén att vi kunde bygga ett nytt litet hus på tomten lite som kompromiss.

Han får ett mera modernt boende och jag får ändå mitt torp som jag vill ha det.

Man kan säga att mitt förslag sakta växer och att hans inställning till boendet växlar väldigt.

Man kan väl säga att min drömplats på jorden och hans drömplats inte är riktigt...samma plats.

 

Så.

För tillfället är jag tillbaka på såpaskurade golv och sommarvatten.

Vedspisen och kaminerna har aldrig varit i riskzonen men eventuellt blir det en elspis också.

Någon utbyggnad blir det nog inte men en förbränningstoa står på önskelistan och kräver att vi trollar med knäna för att hitta utrymme.

Ett stort fönster utan spröjs (jag veeet, jag är allt lite chockad själv) hann vi få på plats i vardagsrummet istället för det gamla som jag skulle renovera.

Begagnat men modernt och med väldigt mycket bättre isoleringsvärde eftersom vi skulle bo där.

Men det ser okey ut.

Faktiskt.

Jag fattar fortfarande inte hur maken fick det på plats.

Det var nätt och jämt att vi lyckades bära in det då det var stooort och vägde bly, ändå fick han det på plats i väggen helt själv utan problem.

 

Jag hann inte alls få till torpet så mycket som jag hade hoppats på under sommaren och eftersom vi varken hann få det tätt eller få ordning på skorstenen så är det fullständigt stiltje i arbetet nu.

Jag åker fortfarande dit ibland för att kolla till och planera inför sommaren.

När hösten är slut SKA det gå att bo där.

Åtminstone någon natt.

Åtminstone på nedervåningen.

Jag har sååå många planer, både när det gäller renoveringen och planteringarna.

Hur svårt ska det vara liksom.

 

Vinter känns lång just nu och maken går och drömmer om en resa till varmare trakter.

Jag tillhör typen "soldyrkare" som faktiskt inte alls mår speciellt bra under den svenska vintern och behöver D-vitaminerna som bara går att få utomlands (äter ganska starka doser tillskott men det hjälper inte som solen gör) och detta vet han om.

Med jämna mellanrum (flera gånger varje jäkla dag) frågar han om jag längtar efter en resa och jag svarar alltid samma sak.

Nej...jag längtar till torpet.