Vårkänslor i torpet.

Idag har jag banne mig haft vårkänslor.
Dels för att solen har tittat fram, vi har haft 3 grader varmt och snön är i princip helt borta.
Och dels för att jag har spenderat dagen i torpet.
Där skulle jag nog ha vårkänslor om det så vore -30 och snöstorm.
 
Maken har bytt ut fönster nummer 6 vilket betyder att det bara är två kvar, och det blir sååå bra.
 
Jag roade mig med att riva det gamla pumphuset.
Riva är ju lite min grej har jag känt och hade sett fram emot att gå lös på det här.
Den gamla brunnen är ju dessutom det enda stället där det finns vatten och det är i nuläget lite oklart hur det är med den saken. Pumpen låter när vi vrider på kranen men sedan händer inget mera.
I och med ägarbytet så har jag fått papper från skatteverket som ska fyllas i då de vill veta massa saker som jag inte har en aning om. Boyta, byggnadsår...om det finns dricksvatten. Alternativet kommunalt går ju bort, men sen då? Har jag enskilt året om, sommarvatten, eller ska jag kryssa i "saknas". Alternativet "torrlagd brunn" verkar inte finnas..
 
Anywayyy.
Tyvärr tog min energi slut redan efter att jag hade fått bort taket.
Jag trodde att det skulle bli en lätt match att plocka bort tegelpannorna men den jäkla skiten var ju fastspikad.
Seriöst...fick de betalt i spik förr i tiden?
Självklart rev jag hela huset trots att energinivån var oroväckande låg.
För att jag är sjukt envis...och inte speciellt smart.
Det krävdes förstås en del vila och ganska många mindre fina ord men man ska banne mig inte underskatta kraften i svordomar och aningen för höga vrål (jag är för övrigt sjukt glad att torpet ligger i slutet av byn och mina närmsta grannar inte alltid är på plats), det är helt klart energigivande.
 
När huset var borta tordes jag inte göra mer.
Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig att finna där under, men det jag fann var isolering i form av frigolit och en gjuten sula, men jag har ingen som helst aning om vad som finns under "skräpet". Jag måste nog kolla med pappa innan jag gör något mer så jag inte ställer mig på något som inte håller. Jag har ingen som helst lust att hamna på botten av brunnen vare sig den är full med vatten eller torrlagd.
 
Jag trooor att det är fast mark där nere och att kranen är fastgjuten, men vi vill helst inte ha någon otrevlig överaskning när vi kommer tillbaka nästa gång så för säkerhets skull täckte vi hålet med några ställningspallar..eller vad de nu kallas. 
 
När jag hade lämnat pumphuset i en stor hög och fått i mig lite medhavd mat så hade jag lite krafter till att dreva fyra fönster. Att dreva kräver inte mycket energi alls men är jäkla skitjobb. Lin dammar. 
Självklart hade jag munskydd på men jag hade gärna haft heltäckande smittskyddsdräkt. En dusch hade inte varit helt fel att ha, synd bara att man behöver vatten då och sådant lyx har jag ju inte. Än.
Men nu kan jag skaffa ett element och köra värme i ett rum, daaamn vad skönt det ska bli.
 
Så.
Ett bytt fönster.
Fyra fönster drevade och klara.
Ett stycke pumphus väck.
Allt till en ynka kostnad av massor av svett, en jacka och ett par byxor som fick sätta livet till på grund av de jäkla spikarna som finns precis överallt.
Helt klart värt det.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Lia:

Det är såååå himla roligt att läsa om dina bravader!! Åh, jag är så sjuuukt avundsjuk och vill också ha ett torp i skogen...

Svar: Vad kul :-DJag kommer ju uppdatera lite oftare framåt våren och sommaren.
Det är nästan så att jag är lite avundsjuk på mig själv faktiskt.
Du får komma och hälsa på om du är i trakterna :-)
Mona Macknow

2 Lia:

Absolut! 😊

Kommentera här: